Random
~
Anyway.. sitter och lyssnar på BD och spelar in det. Musiken alltså. Sedan sparar jag den och sen åker det in i min fån så att jag har nåt att göra på landet. When it rains, or when I'm lonely. S o m e t i m e s.
Jag har funderat så himla mycket idag att jag knappt kommer ihåg någonting. Faktum är att jag inte gör det heller. Jag vet inte vad jag har funderat på och det känns rätt flummigt. Ehem. Jag har väl funderat på mig och vad jag vill. Vad jag vill med mitt liv. Det är så himla konstigt. Jag trodde att det skulle bli bättre att återställa datorn och starta om den. Men det hände i princip ingenting. Datorn är samma sak. Jag bara.. fick fart på mig. Skaffa det där programmet man använder för att spela in musik från spotify, skaffade bloglovin, skaffade ett googlekonto, skaffade ett youtubekonto. Allt som jag t ä n k t göra, men aldrig gjort.
D e t g j o r d e i n g e n s k i l l n a d p r e c i s.
Jag känner mig så meninglös. Hur många gånger har jag inte skrivit det här t.ex.:
"Den här bloggen handlar egentligen om ingenting, men vad gör det?"
Det måste ju antagligen göra väldigt mycket eftersom att jag alltid tar upp det? Right? Och vad ska jag göra för att ändra på det?
Funderade på att döpa om min blogg. Inte göra en ny blogg, utan döpa om den. Till typ Sånt man aldrig tänker på annars eller Små saker som betyder mycket.
För allt jag skriver har ju en mening, det måste det ju ha? Jag tycker att min blogg kan vara tråkig, men ibland är det ganska trevlig. Jag försöker göra texten lite spännande och inte som en kompakt text som ingen pallar läsa.
Ä r m i n b l o g g t r å k i g?
Har haft det så jobbigt det senaste halvåret. har liksom försökt ta mig tillbaka från det som har hänt. Egentligen har det inte hänt nåt. J a g k a n s k e ä r d u m i h u v u d e t s o m i n t e h a r g j o r t n å t? Det enda jag gjorde var att gå ner åtta kilo och sen gå upp tre kilo igen. Jag skulle göra allt för att få gå ner typ tio kilo till. När jag var liten var jag.. liten. Kollade på bilder och då var jag helt normal. Smal men ingen pinne. Helt normal, vart tog den lilla mig vägen? Jag saknar den mig. Hoho.
Vet inte vad jag ska göra. Jag vill inte göra som jag gjorde då, jag vill inte vara en sån människa, men jag.. känner att jag håller på att glida tillbaka i alla fall. Jag vill inte se ut såhär.
Detta är ett random inlägg, jag vet.. om du ändå har läst hit så kan du väl fortsätta, men det är inget intressant. Bara en massa blandade, osammanhängande tankar.
Egentligen är det ganska enkelt att bara bli någon annan. Se bara på alla påhitt om Michael Jackson. Tänk om det verkligen är han? Om man tänker sig honom, vad tänker man då? Känd, musiker osv.. Men just att han är känd, får man inte mycket uppmärksamhet då? Och om han nu har fejkat allt och klätt ut sig, hur enkelt är det inte då för en "vanlig människa" att bli någon annan?
Det enda jag vill är att gå ner tio kilo och få långt hår, jag skulle bli gladare. Utseendefixerad? Nej, lyckofixerad. Det är en grej som jag tycker är så fail, när en tjej vill ändra sitt utseende är det inte för att bli snygg och sexig och få en massa killar (det kanske verkar så, men det är inte så i hennes huvud). Det är för att hon mår bättre av det. Jag lovar, alla fjortistjejer kommer att lugna ner sig när dom inser att, nej - jag är inte vackrast på det här sättet.
Jag vill göra det för mig själv, för att JAG ska må bra. Det spelar ingen roll om ni tycker att jag är konstig som vill gå ner i vikt och blablabla. Bara för att man vill gå ner i vikt betyder det inte att man vill bli anorektiker och svälta sig? Man kanske vill må bra och vara nöjd med sig själv?
D e t v i l l j a g. O c h v a r a f i n.
F l u m m i g t , d e t h ä r i n l ä g g e t h a n d l a r v e r k l i g e n o m i n g e n t i n g.
Jag vet inte vad jag ska göra. Vem är jag, och hur ser jag ut? Kan man se olika ut inuti och utanpå? O c h v a r f a n f å r m a n s v a r p å a l l a f r å g o r?
hej.
(jag vet liksom inte om du orkar läsa det här... men då behöver du inte göra det.... det är bara lite om mig, och lite så. och att det suger att vilja gå ner i vikt.)
alltså angående det där med att vilja gå ner i vikt och så där. jag med. och det där att man mår bättre för sig själv om man gör det- det stämmer inte. det är mest något du försöker intala dig själv. Man MÅR INTE bättre av att minska i vikt.
När jag va liten var jag också sådära smal, och sedan blev jag tjock. Tjockast i världen tycker jag. Och det är inte något jag gillar, så för typ två år sedan föll jag ihop, bokstavligt, både för yttervärlden och inne. Mest för mig själv, och jag gjorde allt för att bevisa att jag mådde bra- jag Skrattade. Jag ville så gärna bli smal och bli någonting över huvud taget.
sedan efter typ 1och½ år så hade jag gått ner typ 10 kilo och förlorat massa muskler och jag var benig. JAG MÅDDE SKIT. Verkligen dåligt, trött och utsliten och var allmät jävlig mot alla och hatade mig själv mer än någonsin. Och även fast jag var smalare än någonsin så mådde jag sämre än jag tidigare hade gjort.
osvosv jag började äta för att må bra och efter att ha gått upp i vikt i några månader så stod jag inte ut och försökte börja gå ner igen.
Vips tillbaka i skiten igen.
Och allt vill jag göra själv. jag vill må bra, alla vill må bra- vara lycklig.
Och antagligen tycker du att jag är allmänt skitjobbig- jag tycker själv att jag beter mig så. Men jag vill liksom inte att någon annan ska behöva genomgå sånt här. Om och om igen, det är ett fucking cirkel, jag sugs fast in i det.
Och det är skitsvårt allting. Äsch jag låter som någon jävla psykolog eller nåt, hehe, men det är jag inte. Jag bara hatar det själv så mycket- mig själv.
Men i alla fall, du kanske inte har hunnit bli sjuk. Eller jo, det har du (det låter elakt kanske), men det är sant. Du har ätstörningar. Av någon sort.
Helt ärligt, så vägrar jag själv att säga att jag har ätstörningar, det var först för någon månad sedan som det gick upp för mig, jag är sjuk. fan.
och förlåt.
shit vad långt det blev....
Så, förlåt.
