Jag var inte nervös.
Jag var faktiskt inte nervös. Fast att bli uppropad först i en stor aula är inte min grej, och jag erkänner att det pirrade lite när jag hörde mitt namn. Men allt gick ju bra.
Min klass är inte speciell, inte tråkig, inte rolig. Inte så mycket. Helt okej. Men det var ingen som jag verkligen kände "Åh, hej vi hör ihop!". Synd, men det gör inget för jag  Ä L S K A R  M I T T  S C H E M A.
Har inte sett det så tydligt än, får veta mer på torsdag eller fredag. Gus vad kul, jag vill verkligen gå till skolan. Att ha foto, data, bild, form och ännu mer av det bästa som finns är verkligen.. det bästa som finns. Och på våren får man välja individuella val och det finns grymt mycket att välja och jag längtar som jag vet inte vad. Det enda jag inte gillar är idrott, men jag tror att det kommer bli bättre i gymnasiet. I grundskolan fick man ju typ betyg på hur högt man kunde hoppa eller hur snabbt man sprang.

Just nu känner jag mig fett taggad och förstår inte varför folk klagar på att skolan har börjat. Skolan är grym, jag älskar skolan. Man går dit och mår bra och tänker på bra saker. Sitter man hemma hela dagarna tänker man bara jobbiga tankar. I alla fall jag.
Jag kan förstå alla som går i grundskolan fortfarande, det suger verkligen. Nu inser jag hur grymt dålig Källbrink var. Allt var så himla oseriöst och oengagerat att det inte var sant, nu är det på riktigt. Nu tar man ansvar, nu går man i skolan. Det är såhär skolan ska vara.
På onsdag ska vi till Fjäderholmarna och måla, hänga och ha mentorsamtal. Känns väl okej, bara vi inte slutar fyra som det står i "Introduktionsschemat". Idag slutade vi halv tre, helt okej.
M å s t e  b a r a  s ä g a  a t t  j a g  ä l s k a r  g y m n a s i e t ,  hallå detta ska ni se fram emot.

Glad tjej.